Natalie Reuterberg

Jag är sjuk. Och de verkar som att jag och min blogg har kommit varran nära. För min blogg har inte fungerat på ett tag, den har gnällt om fel lösenord i flera dagar. Jag är fortfarande inte frisk men de är iallafall bloggen min. Tycker inte alls om att den har varit sjuk. De är ju när jag är sjuk som alla dom där tankarna som hade varit smarta att skriva ner kommer fram i huvudet. När man ligger framför tven och kollar på meningslösa program eller en massa dvdfilmer som man igentligen inte bryr sig om att se. När man har alldeles för långa telefonsamtal med folk som leder till prat om gamla minnen eller helt konstiga saker som man bara måste berätta om för omvärlden. Men just nu när jag har haft så mycket bra som jag velat skriva ner. Då ger min blogg mig en smäll på käften och lägger av.
Dettta är allstå förklaringen till att alla mina smarta och konstiga sjuk-tankar denna gången inte kommer att få tränga in i era såklart mycket smartare och inte lika konstiga tankar. Sorry.
Men ja, som jag sa innan så är jag ju fortfarande sjuk. Så de kanske finns en liten chans för lite knäpp-sjuk-tankar denna sjukgången med. Jag ska göra mitt bästa. Jag ska till och med sätta igång nu med direkten, jag ska lägga mig i ett bad alldeles för mig själv, tillsammans med mina knäpp-tankar. Jag ska bli friskare och sen ska jag medela till er. Bad, Yes here i come.

det känns som att du inte har något hjärta i kroppen som slår för mig längre, varför blev de såhär annars? Jag hittar ingen förklaring på de, och du har inte heller någon. Jag förstår inte, betyder löftena inget?

xXx
I'll be right back after my cosy bath!