Natalie Reuterberg

Yes, det är vad det ser ut att vara. Och Guuud vad jag känner mig nöjd nu! Jag kom in genom dörren och hittade ett kuvert märk med mitt namn, percis som mamma förvarnat om. Och innuti, LÖNEN, min första lön! Inte för att det är mycket, det är ju lönen för december månad så jag bara jobbade typ en 3dje del av månaden men ändå. Nu är jag väl ändå lite vuxen?! Jag kände iallafall när jag öppnade kuvertet och såg vad det var att en hel del vuxenpoäng rasslade ner i staplen märkt Natalie.

Glad som jag är ska jag slänga mig ner i soffan med lite käk och kolla Kalle filmen, chokladet som jag köpte på pressbyrån får väl bli lite utav en efterrätt!

PUSSSS

Precis ätit frukost, och inte vilket frukost som helst.. Pannkakor! Maaaaah, bästa möjliga starten på dagen.. och en sån behövde jag, bra star på dagen alltså, eftersom jag ska stanna uppe hela natten.

Vet inte om jag drömde något konstigt inatt, eller om jag bara är allmänt konstig.. men vaknade med värsta suget efter Kalle och Chokladfabriken. Den filmen har varit en av många svaga punkter i mitt liv, inte svag så till säga att jag mått dåligt utan, svag på det sättet att jag lämnar allt annat jag håller på men bara för att sitta med vidöppna ögon och beundra en av de vackraste filmerna som någonsin gjorts. Perfektionism i dess renaste form! Och jag är mycket medveten om att jag kanske är den ända på hela jorden som tycker det! Har iallafall fått höra det många gånger av mamma och Romeo, men jag står vid dess sida! Tror att jag måste köpa lite marabou och sätta mig framför filmen innan jobbet. 
     Ida och jag gjorde ju felet att sätta oss på bion till Kalle och Chokladfabriken utan något som helst ätbart medtaget. Det var en av de få gånger som jag höll på att spricka och skrika och sno till mig att choklad jag kunde. Det går inte att se på den utan att sitta med ett marabou i högsta hugg, så snälla påminn mig att inte glömma det!

Ska packa ihop mina saker nu, sen dra mig ner till Centralen och åka hemmåt. Lämna mannnen ensam. Vill hem snabbt nu, kanske låter dumt, och det har inget med min man att göra, men jag pratade med mamma innan idag och hon sa att det hade kommit ett brev från mitt jobb idag.. och det är i den delen av månaden då löner delas ut till arbetande människor.. om jag inte tror fel så kan det vara min första lön :D

PUSSS

Somliga dagar känner jag att det är något som saknas, men jag kan inte sätta fingret på vad det är. Jag tror aldrig att jag kommer kunna göra det heller. Det är svårt att försöka hitta förklaringar på saker som inte har några riktiga förklaringar, och detta är något sånt tror jag.
     På sistone har jag haft väldigt många sådana här dagar, tvlivel-dagar kanske jag skulle kunna kalla dom. Dom kan ha en viss del att göra med att jag just nu vill ifrån detta landet snabbt, väldigt snabbt. Att jag är så galen efter förändring och förflytting att jag inte kan uppskatta det jag har här och nu. Mitt liv, har på vissa sätt varit väldigt tufft, men på väldigt många fler sätt helt underbart, och de underbara sakerna lyckas väga över de tuffa. Men så jag känner nu, är konstigt nog, inget som jag gillar att känna. Instängd på något konstigt sätt, oförklarligt såklart eftersom hallå.. det är mig vi snackar om här, och saker som jag vill försöka förklara är ofa just oförklarliga.
     Vad jag vill komma fram till här är att jag igentligen inte borde känna såhär just nu, utan gläjde kanske, eftersom jag är mycket närmare mitt mål nu än vad jag var innan. Nu har jag ett jobb, som jag får gott om pengar av, vilket gör att jag äntligen kan börja planera mina planer och vet att jag har pengarna till att göra det!
     Saken är väl den, att förklaringen till att jag har den här ångesten, om man nu kan kalla det så, är att jag vet att för att komma dit jag vill så kommer det ta sin tid. Jag vill göra allt nu! Med desamma, jag är inte en av alla dom som står ut med att vänta, I'm a Mr. right now! Och nu... så är jag så jävla trött på att sitta här och vänta på att dagen då jag lämnar landet kommer.
     Dessutom känns det som att jag genom att säga/skriva såhär (alltså hur jag känner) sårar alla dom som finns i mitt liv här och nu. Det är ju dom som formar mitt liv till det de är, iallafall delar av det. Det känns som att jag sårar dom genom att säga att jag hatar att vara här och att jag vill härifrån och gärna så snabbt så möjligt. Så nu vill jag bara klargöra att det inte har något som helst med er att göra, detta är pure me. Och att jag är besviken på mig själv för att jag inte tar tag i saker och ting som jag alltid lovat mig själv att göra.

Men när allt kommer omkring så tror jag att detta som många andra saker i mitt liv, är en period jag har, den kommer att gå över så fort jag får något bokat eller bestämmt. Jag är en sådan person, jag vill ha något framför mig, och dum känner jag min nu som sitter här och klagar över att jag vill uppleva världen och att jag vill härifrån.
     Som Viveka säker sitter och tänker när hon läser detta.. " Herregud lilla vän, du har ju hela livet framför dig!" och jag vet att jag har det, men alla har väl sina personliga kriser, so don't blame me ;) Alla dörrar är öppna, men vad jag behöver just nu är att bestämma mig för vilken dörr det är dags att gå igenom, planera lite liksom. Som en av de kloka männen i mitt liv en gång sa " Det löser sig, det gör det alltid " - Timbuktu, poet of the day!

Jag tror att mitt nya liv = Jobba på natten och sova på dagen och ibland tvärtom och dessutom få tid till alla som vill få tid har drivit mig lite till galenskap, haha jaa om ni inte redan visste det innan detta inlägget så har ni säkert förstått de nu! Och jag måste erkänna att jag faktiskt är lite glad för det, jag tror att detta kommer pusha mig lite extra, och en push just nu är vad jag verkligen behöver!

Ibland är lite frustration det bästa som kan hända, iallafall för mig. Det löser sig, de gör det alltid!

Min älskling i Central Park- New York för 3 år sen! Haha, roligt att han är äldre än mig, det betyder att han han 4 år extra med pinsamma bilder, moahaha! Här hade han långt hår och posen som inte är helt utstuderad :P Jag älskar han iallafall !!

Nu ska vi ut och gå, vandra lite på stan och mysa. Sover här inatt med och åker hem imorgon vid lunch typ, så att jag kan åka hem och sova innan jag börjar jobba. Natt heeela helgen, stackars mig kan man tycka. Dock inte lika stackars mig när min paycheck kommer i februari (:

PUSSPUSS ps mannen hälsar så gott !

Ska ta tåget till malmö in a minute. Eller jag har ju inte ens kollat när tåget går men ska bara städa lite först sen sticker jag och stannar tills på torsdag. Har fått ett arbetspass till inlagt på torsdagnatt.. mycket jobb nu, och lite Romeo :(
Ska iallafall bli skönt att komma ner till malmö igen och träffa min älskling! Ska nog på bio ikväll eller kanske imorgon, får se hur de blir. Lite trött efter jobbandet inatt, lär nog bli piggare när jag får träffa min underbara man!
I LOVE U!!!

Jag är uppe nu ja! För att jag ska jobba natt imorgon, och för att jag ska kunna orka de så måste jag sova hela dagen, börjar klockan 7..
för att jag ska kunna sova hela dagen imorgon måste jag sitta uppe sent. Klockan är sent nu! Tacka gud för att min msn-lista innehar kontakter både i USA och Australien där det inte är sent, och folk orkar sitta framför datan och hålla en vaken!

Nu är klockan iallafall 3.20 enlig min mobil och jag skaaaa sova! GODNATT

En gång när jag satt på bussen, jag har säkert berättat detta för er innan i bloggen men iallafall, så envisades en liten unge på runt 5 år att dra i min kjol hela tiden. Störigt? Ja, men han är fem, han vet inte bättre.. Skönt vart det iallafall när mamman sa till honom att sluta. Sättet hon sa det på gav mig dock en chock, och dessutom ett inombords raseriutbrott. "Dani, sluta nu dra i tantens kjol, hon tycker det är jobbigt!". Första och förhoppningsvis sista gången innan jag fyller 40 som får höra det!

Fredagen med Emma var ju sedan ett tag bokad för utgång, och utgång blev det. Förfest i lägenheten och sen ner till stan och lite pubar, kön till tivvan tog väl typ halva kvällen, men in kom vi till slut.
Och för första gången i hela mitt liv så kände jag mig som en tant. Jag och Emma, the two old ladies på tivvan!! Jag vet inte om det är en period som jag går igenom, jag kanske ömsar skin eller något, jag har hört att ormar gör det, låter ganska instämmande. Men hur mycket jag än ansträngde mig att ha kul så gick det inte. Vi satt ner och såg ut över dansgolvet och sa till varran, detta är vi för gamla för. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som vi är för gamla för, kanske "i-wanna-be-back-i-studentlivet" festandet, människorna, eller bara tivvan. Vi trivdes inte, vi trivdes inte med något den kvällen, förrutom varrandra. Allmänt hat verkade inom oss i fredags, mot det mesta, tivvan, festa, sverige, pissvädret, pengabristen. Men vi klarade oss igenom den, och hem kom vi. Låt mig lämna denna punkten med att säga, vi har lämnat något bakom oss, något som vi är glada att ha lämnat bakom oss, som ska stanna där bak. Vi har växt ifrån tivvan efter att ha varit där helg efter helg, vi är klara på tivvan nu. There's nothing more to get! Jag är ganska säker på att jag inte om går mista om så mycket! Låt mig säga tack och hej Tivvan!

A new era? So may be. Men vi är fortfarande likadana, vi har klarat oss förbi tivvan stadiet bara. Big spet for Emma and Natalie, small step for humanity!

New line har nu släppt ut en av de posters som är huvudreklamen för "sex and the city"-filmen som kommer ut på bio i may i USA och förhoppningsvis inte alldeles för långt efter här!
Denna dagen kommer vi (mårtensson, emma, jag) att shoppa skor, luncha och bara leva, detta dagen på premiären vill säga. It will be a national holiday! Ja har ju redan serr klart heeela min box nu, som inte var så lång som jag trodde att de var, så om jag inte vill se den om igen (vilket nog får vänta ett tag) så får jag se fram emot filmen. I LOVE!

Jag vill tillbaka till Prag, när man slapp tänka på om pengarna räckte för att allt ändå var så billigt, helt underbart god mat och allt detta tillsammans med min underbara pojkvän! Vi var där i maj förra året och jag vet att jag inte har lagt ut bilder och sånt i bloggen som jag lovade, men jag skrev faktiskt världens längsta inlägg, perfekt återberättat som när jag skulle spara och publicera försvann. Sen dess har jag inte tänkt på de. Vi filmade ju hur mycket som helst när vi var där nere, eller romeo gjorde rättare sagt, jag gick mer runt och störde mig på att han filmade mest heeeela tiden. Men han har iallafall snart klippt färdigt filmen så att ni kan få se den (: Ska bli kul att se den själv faktiskt, kommer knappt ihåg vad vi gjorde.

Nästa resa tillsammans bär ju av till Italien. Mamma, leffe och cassi ska ju hänga med, så de blir ju inte lika mysigt, men glad är jag sålänge min man är vid min sida! Har åkte hem för typ en timme sen, vet inte när vi ses nästa gång. Har skitmycket jobb, och den största anledningen till att han åkte hem är att jag behöver sova.. han snarkar, rullar runder, slåss och gör det helt omöljigt att sova. Längtar nästan lite till inatt, till en ensam och fridfull säng. Men jag saknar dig ändå baby, jag kommer bara inte sakna din krigarinstinkt som framkommer när du sover.

Mamma kommer snart hem, ska käka lite sen kolla någon film. Imorgon är de som sagt på de igen med jobbet. 11-19 om jag inte har fel för mig.. Sen utgång, men förkrök och käk innan hemma hos emma. Ska ringa Ida nu (:

    

PUSSSS

Hemma från jobbet, mannen kom precis hem från flygplatsen också, han har varit och lämnat leif som skulle till sthlm på något möte. Ska snart köra bort till mamma och sola lite så jag blir fin tills på fredag, inte för att de behövs, men de blåser kallt ute och det är såå skönt!

Lyckades ju fixa håret igår, klippa till luggen som blir lång snabbt och färgat utväxten som kommer fram snabbt!

Uppdaterar lite mer sen (: Pusssss

Döm själva. "Totalt antal timmar: 150:45"... 10 timmar till och jag jobbar lika mycket som en heltidanställd, problemet är bara att jag inte är de. Deltid skift är jag anställd som. Och på Februaris schema som jag upptäckte hade kommit upp på hemsidan så ser det verkligen inte ut som att jag jobbar deltid, Ehm.. borde man inte få mer betalt om man är anställd heltid? Någon som vet, för jag vet verkligen inte.. Jag menar om jag redan jobbar såhär mycket så kanske man borde ta ett snack med chefen..

Men vem fan bryr sig, mycket jobb är bra! Det resulterar i mycket pengar, och det är verkligen en sak man inte kan få för mycket av. Speciellt inte när man är som mig, med ett skobehov som jag har, haha nej de är ju inte så himla stort behov, men jag älskar skor, det gör jag verkligen. Men behovet som behöver bekostas är väl min väldigt starka vilja att förflytta mitt söta arsle till ett varmt land som inte heter Sverige! Har dessutom ganksa mycket helg och natt, vilket betyder mer mer mer pengar!

PUSSSS

Dom är äntligen uppe, igentligen hade jag velat ha kvar snöflingorna ett tag till eftersom jag fortfarande hoppas på att den "riktiga" vintern ska komma, för den vintern vi har haft i Hbg var en dag med snö och typ 3 dagar med blask. Iofs så tror jag inte att mina snöflingor påverkar om det kommer mer snö eller inte, men det ger mig lite hopp iallafall! Datan funkar ju nu igen, den ville inte få kontakt med min mobli igår, därför jag inte kunde lägga upp bilderna på dom då! Så här har ni dom, båda 2 för 39:- eller 49:- eller vad de var. billig var de iallafall, and I'm happy!

Jag vet att jag har varit dålig på att uppdatera på sistone! I'm sorry! Fick ett surt sms igår så nu är jag så illa tvungen att skriva lite!

Get me here... now ! !

Idag blev jag allmänt trött på hemma och Sverige. Inget som är ovanligt att jag blir, eftersom jag är väldigt trött i allmänhet på detta land, denna stan och detta väder. Jag vill ut och resa, upptäcka, se och lära. Varför jag inte redan börjat med mitt upptäckande och resande har nog ingen förklaring. Tjata på att jag vill härifrån är jag mer är bra på men att ta tag i mig själv, spara ihop pengar och ge mig iväg och lämna det jag sålänge velat lämna, iallafall ett tag, är svårare än jag förväntat mig. Sparandet av pengar har jag ju börjat på redan med mitt jobb, även om jag inte fått min första lön än, men den ska sparas när det kommer! Frågan är väl varför det är så svårt att ta mitt pick och pack och bara åka.. Jag vill överallt, övverallt som inte är här och som är vanligt för mig. Men jag har min älskling här, och honom vill jag inte lämna! Sen är ju frågan vart jag ska ta vägen, vart jag vill börja mitt äventyr, allting känns så längt bort, så overkligt. Men jag tror att så fort jag har fått ihop ett bra kapital att åka iväg på så försvinner nog det flesta frågor och omvandlas till svar. Jag vill bort, och helst av allt hade jag velat försvinna bort redan ikväll. Jag får väl fortsätta drömma sålänge, och förhoppningsvis så dröjer det inte allt för länge innan mina drömmar blir verklighet!

Ska börja jobba om 2 timmar så nu är det full tid för mig att gå och lägga mig och vila ett tag så att jag orkar jobba hela natten.. Livet är hårt ibland, men om jag ska vara ärlig så gillar jag de hårda delarna av livet lite mer än de mjuka. Jag tror att jag alltid har varit en person som väljer det svåra framför det lätta, och min hjärna just nu, kan jag lova är inte lätt att ha att göra med. Jag hade behövt några mjuka dagar.. nu ska jag iallafall slänga mig i min sjuka säng och hoppas att dom hårda tankarna håller sig borta.

PUSS 

Han hade fått låna mina skor.. i utbyte mot att han är pappa till mina barn när jag vill ha sånna. Det hade blivit sååå fina barn, inte för att jag har något att tillföra, men kolla på haaaaan! Anthony Keidis! Snyggast i världen? enlig mig och hanna.. !? JAAAAAAAAAA!

Gaska tråkig dag på jobbet idag. Mycket och göra ibland och sen inget att göra ibland, jobbigt! Slutade 7 idag, kom hem och käkade och sen dess har jag suttit vid datan. Även om jag inte vill skriva detta, jag tror att mina fingrar skiver det av sig själv utan att hjärnan vet om vad som skrivs.. Tog iallafall på mig mina skor ett tag och beundrade både dom och mig, mig för att jag är helt shockad över att jag kunnat hitta dom perfekta skorna! skorna såklart för att dom är så fina!

Nu ska jag iallafall snart överta soffan och kolla en film eller något. JAAA EN FILM!? sex and the city avsnitten är officiellt slut! SLUT? jag tror att en del av mitt liv tog slut igår tillsammans med det sista avsnittet som fick mig att stortjuta! Jaaa, det är sorgligt!
Jobb natt imorgon, komma och hälsa på kanske?! jaaaa de tycker jag!

PUUUUUSSS

Ida fyllde 20 igår! Grattis på födelsedagen igen, dock en gång försent här. Träffade Linda på bussen när jag åkte till åstorp i onsdags, konstigt att inte träffa alla dom längre! Gjorde det varje dag innan, på den tiden man gick i skolan.. Ja, jag erkänner det, jag saknar skolan, klippan och alla som gick på skolan, det var inte så hemskt som man tvunget skulle få det att låta som när man väl fortfarande gick i skolan. Det där fenomenet är väldigt konstigt! När man väl går i skolan hatar man det, och jag inte vänta tills dagen man står på trappan och äntligen får lämna skiten för gott. Men jag tror jag inte är den ända som har hört från äldre människor eller, sådana som redan har klarat av studenten, när man fortfarande hade det framför sig och hatade skolan, att man skulle ta vara på den sista tiden man hade innan den var slut. "Yeah RIght! Jag kan inte vänta på att det är slut!"  När man började 3an hade man ju ett helt år kvar att lida/leva.
Men sant som säger det. Nu saknar man det, när man sitter här framför datan och saknar sina älskade gymnasievänner och när man saknar att sluta skolan 3 och man saknar att ha helt sjukt kul alltid. Okej läxor, prov och annat var ju inte så mycket att hurra för, men oftast var det ju inte så jobbigt, man struntade i att plugga för att man visste att man typ klarade det ändå eller att man kunde hitta på en bra bortförklaring till att man inte gjort det! Hela grejen med att få läxor var ju att inte göra dom, komma till skolan säga att man svimmade och inte kunda gör läxan eller vad nu bortförklaringen kan vara ( inte för att det var något bra exempel ), och sen lära sig av sina vänner som sitter och säger allt och svarar på alla frågor till en, inte för att man lärde sig men ändå!

Ja, Jag erkänner det! Jag saknar skolan, Jag saknar Ida! Jag saknar Linda, Elin, Lina och Malin. Jag saknar Tvillingarna, Freddie, Dynan, till och med Visar lite grann! Jag saknar er för att det var ni som gjorde de bästa åren i mitt liv ( fy fan vad jag låter gammal nu, men iaf dom bästa åren hitintills ) till dom bästa möjliga! Tack för att ni har satt spår och tack för alla minnen. Nu återstår bara återträffarna och alla påspring och allt vad det kan vara, tragiskt men sant!

Får väl rikta detta till alla mina gamla klasskamrater. Om ni är i Hbg och vill ha någon att fika med eller vänta på bussen med eller vad det nu kan vara. Så RING mig, jag jobbar bara deltid, jag har tid över! Om ni nu inte vill ringa och få reda på att jag e på jobbet, så ring och boka in något. I miss u guys!